Britta 2 020[2]

Om mig

För några år sedan lämnade jag lönearbetet bakom mig. Jag blev pensionär och stod plötsligt utan en plats där man kunde dela kunskap och erfarenhet. Med viss tveksamhet vände jag mig till sociala medier. Min tveksamheten handlar om att jag övertygad om att människor berör varandra mest i personliga möten. Då kan samtal få djup och leda till sociala band. Utan sociala band kan vi inte förändras och utvecklas. Av detta skäl har jag konstruerat en hemsida, inte en blogg. Därför är det inte möjligt att skriva kommentarer på denna hemsida. Den som vill samtala med mig om professionell kompetens är välkommen göra detta genom att skicka (icke anonym) e-post.

Jag utbildade mig till psykolog under 1960-talet och det tidiga 1970-talet. På den tiden var psykologutbildningen helt akademisk, och det var psykologförbundet som utfärdade behörigheten. Legitimation fanns inte. Det var också svårt att få anställning som psykolog, och jag kände mig illa rustad för yrkeslivet, så jag bestämde mig för att studera i USA. Under åren 1972-1974 studerade jag vid UCLA i Los Angeles och där formades jag till psykolog. Jag lärde mig olika terapiformer och kom även i kontakt med Tavistockskolan. Åter i Sverige var jag med om att starta stiftelsen AGSLO, och därigenom lades grunden till mitt livslånga intresse för gruppdynamik, ledarskap och sociala strukturer. Jag var verksam i stiftelsen fram till 2008, då jag lämnade Tavistocktraditionen. Jag tyckte att den, varken teoretiskt eller praktiskt, hade följt med sin tid.

Mitt yrkesliv började som psykolog inom barnpsykiatrin i Göteborg. När jag flyttat till Stockholm arbetade jag några år som psykolog inom barnhabilitering. I tjänsten fick jag möjlighet att gå forskarutbildningen vid pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, och efter disputationen 1996 arbetade jag som forskningsledare i Stockholms Läns Landsting och var samtidigt adjungerad lektor vid pedagogiska positionen. Jag har med andra ord befunnit mig i mellanrummet mellan forskning och praktik fram till jag gick i pension 2012.